Menu

Nordulv -

Rovdjuren är inte huvudorsak till norska renförluster

Alltför många renar på bete, dålig kondition på djuren och ogynnsamt väder är de viktigaste orsakerna till rennäringens förluster i Norge. Rovdjur kan bara beskyllas för en mindre del av renförlusterna, visar en ny rapport från Norsk institutt for naturforskning (NINA).

I flera decennier har rennäringen sökt ersättning för stora förluster av ren till rovdjur. Det har dock varit osäkert hur mycket förlusterna verkligen kan skyllas rovdjur eftersom det bara till liten del varit möjligt att verkligen undersöka renkadaver.

Rendriften i t.ex. Nord-Trøndelag har länge präglats av låg produktion av kalvar och man har pekat på ett stort lodjursbestånd som den viktigaste orsakten. De senaste åren har lo jagats intensivt i området och föryngringen har därmed minskat med nästan 40% från 2008 till 2012.

Överraskande nog produceras det allt färre kalvar i Nord-Trøndelag samtidigt som lobeståndet minskar. Rapporten drar därför slutsatsen att minskningen av lobeståndet inte haft någon större effekt på rendriften i Nord-Trøndelag.

Forskningsprojektet visar att förlusterna blir stora eftersom ett alltför stort antal renar gör att tillgången på mat minskar och djuren därför försvagas varefter de får svårt att möta tuffa väderförhållanden.

Ett högre slaktuttag säkrar lägre antal renar, djur som är i bättre kondition och lägre förluster. Vi ser att renbetesområden med stort uttag av ren har större djur, fler kalvar som föds och växer upp, och är mindre sårbara för ogynnsamt väder och rovdjur, säger Torkild Tveraa som leder forskningsprojektet.

NINA

Läs mer ...

Därför kollapsade finska vargstammen - isolering, inavel och tjuvjakt i kombination

Den finska vargstammen ökade först till en uppskattad storlek 2006 på c:a 250 vargar. Därefter har den minskat kraftigt.

Den hann aldrig uppnå tillräcklig storlek för att vara långsiktigt livskraftig och man kan nu konstatera att den gradvis blivit allt mer inavlad. Bl.a. Svenska Jägareförbundet menar att EU:s inblandning orsakat denna utveckling men den slutsatsen är felaktig; orsaksförhållandena är komplexa.

Eeva Jansson, genetikforskare vid universitetet i Uleåborg, har i en omfattande studie kommit fram till en kombination av faktorer.

En grundläggande orsak till inaveln är att de finska vargarna har dålig kontakt med grannpopulationen i Ryssland. Endast c:a en varg migrerar från Ryssland till Finland varje år. Man har ofta förutsatt att de båda populationerna är väl sammanhängande men så är alltså inte fallet. Eeva Jansson nämner flera tänkbara anledningar till detta:

  • Minskande population i ryska Karelen
  • Brist på naturliga vandringsstråk mot Finland
  • Fysiska hinder (andra källor talar om staket efter den välbevakade gränsen)

Tjuvskytte är ett stort problem i såväl Finland som Sverige. Olof Liberg mfl vid Skandulv konstaterade i rapporten "Shoot, shovel and shut up: cryptic poaching slows restoration of a large carnivore in Europe" för ett par år sedan att tjuvskytte står för uppskattningsvis hälften av alla döda vargar i Sverige. Det finns ingen anledning att tro att siffran är lägre i Finland.

Eeva Jansson skriver att tidigare forskning visar att när vargrevirens naturliga sociala struktur bryts genom tex tjuvskytte ökar risken för inavel. När en fertil varg försvinner strax före parningstiden och ingen lämplig ersättare finns tillgänglig kan parning med nära släktingar ske. Flera incestuösa parningar finns dokumenterade i Finland under den studerade perioden.

Grundproblemet är alltså att den finska vargstammen hela tiden varit för liten för att vara långsiktigt livskraftig och flera faktorer har lett till dess kollaps. Eeva Jansson påpekar att de flesta djurarter kräver tusentals vuxna individer för att populationen skall klara sig i långa loppet och för djur som varg krävs god kontakt mellan subpopulationer.

Mycket är likt i förhållandena i Sverige och Finland och den lärdom man kan dra av den finska vargstammens kollaps är att vi måste vara rädda om de vargar vi har och låta stammen öka till livskraftig storlek. Vi kan dessutom konstatera att naturlig invandring från Finland visserligen förbättrar läget men att den inom överskådlig tid inte kan bli tillräcklig. Till det är både den svenska och finska populationen för liten.

Vi har läst

E. Jansson et al: Rise and fall of a wolf population: genetic diversity and structure during recovery, rapid expansion and drastic decline
Molecular Ecology (2012) 21, 5178-5193

Ingår i Eeva Janssons doktorsavhandling presenterad 24 maj 2013

Läs mer ...

Beslut om skyddsjakt vid Skillingaryd uppskjutet - fler handlingar behövs

Igår skulle Naturvårdsverket ha fattat beslut om eventuell skyddsjakt på varg i Jönköpings län men nu säger man att fler handlingar behövs.

Först väntade man på ett DNA-prov. Resultatet visade att vargen inte var invandrad och därmed, enligt Naturvårdsverket, inte är genetiskt viktig.

Nu säger Lars Plahn på Naturvårdsverket att man behöver fler handlingar för att ta ett beslut. Plahn vill inte säga till Värnamo Nyheter vilken typ av handlingar det är man behöver eller varifrån de skall komma. Inte heller hur lång tid det kommer att ta.

Han avslutar

-Det kan ta längre tid än man kan tro att få fram ett beslut om skyddsjakt.

Källa: Värnamo Nyheter

Läs mer ...

Ingen skyddsjakt i Kalmar län

Det blir ingen skyddsjakt i Kalmar län.

Inga nya angrepp har skett och ingen varg har synts till på två veckor. Naturvårdsverket bedömer därför att vargen inte är kvar i området.

Blir det nya angrepp får man ansöka om skyddsjakt på nytt säger viltsamordnare på Naturvårdsverket Lars Plahn i ett pressmeddelande.

Läs mer ...

Motorcykeljagande varg hade blivit matad av nationalparksturister

Den varg som bl.a. Expressen berättat jagat en motorcyklist i Kootenay National Park i västra Kanada har med all sannolikhet blivit matad av turister säger experter från bl.a. amerikanska nationalparker till National Post.

Det är vanligt att turister försöker mata djur i nationalparkerna. I juli ifjol fotograferade Andrea Rapcewicz en varg i området som åt riskakor som den fått av ett par turister.

- Det var turister och de bryr sig inte om några regler sade Rapcewicz till tidningen och tillade att det kunde vara samma varg som motorcyklisten såg.

Vilda djur av de flesta arter kan vara farliga om de blivit matade och därmed vant sig vid människan.

Läs mer ...

SLU hävdar att 270 vargar räcker men glömmer att finska stammen har kollapsat

En grupp forskare företrädda av Olof Liberg och knutna till Sveriges Lantbruksuniversitet och det skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv har skrivit brev till Naturvårdsverket för att förklara att Sverige redan har gynnsam bevarandestatus för vargen och att 270 vargar räcker i Sverige. (Läs brevet sist i artikeln eller på SLU:s sida här)

De säger att de har skrivit brevet för att de är oroliga för den ökade polariseringen i Sverige i synen på den svenska vargförvaltningen.

Forskarna menar att en förutsättning för att Gynnsam Referenspopulation i skandinavien skall kunna vara 300 vargar, varav 30 i Norge och 270 i Sverige, är "...att den skandinaviska vargpopulationen har tillräcklig genetisk kontakt med den östliga populationen i Finland/Ryssland". Detta är mycket tveksamt. Genetikern vid Uleåborgs universitet Eeva Jansson beskrev i sin avhandling nyligen (läs den här) den finska vargstammens uppgång och fall.

Eeva Jansson skriver att numera är den ryska och finska vargstammen genetiskt ganska skilda. Kontakterna mellan populationerna är få och det har inneburit att den finska vargstammen mer eller mindre kraschat. Inavleln ökar. Den effektiva storleken är i stort sett under den kritiska nivån. Läget har på senare år blivit oroande eftersom den finska vargstammen tidigare varit mer direkt kopplad till den ryska.

Linda Laikre, genetiker vid Stockholms Universitet, mfl har tidigare beräknat att den samlade storleken av den skandinavisk-finsk-karelskryska stammen bör vara c:a 3000-5000 vargar för att vara långsiktigt hållbar om det är god kontakt mellan populationerna. Det betyder att den finsk-skandinaviska stammen är alldeles för liten eftersom Finland bara har c:a 130 vargar och Sverige/Norge enligt inventeringar i vintras hade c:a 400 vargar.

Ryska Karelen har c:a 300 vargar så även om god kontakt funnes mellan Ryssland och Finlands vargar skulle den totala populationen vara c:a 850 vargar, dvs bara 1/5 av den storlek som behövs för långsiktig hållbarhet.

Slutsatsen blir att SLU-forskarna i sitt brev till Naturvårdsverket låter bli att berätta om aktuell forskning utanför Sveriges gränser som är väsentlig för den svenska vargstammens överlevnad.

Här följer brevet:

Till Naturvårdsverket samt till Miljödepartementet för kännedom

Vi har med oro noterat den ökade polariseringen i Sverige angående synen på vår vargstam och på hur den bör förvaltas. Vi tror att en viktig del av problemet är avsaknaden av en långsiktig och tydlig adaptiv förvaltningsplan för varg. En adaptiv förvaltningsplan ska ha en tydlig ekosystemansats där samtliga dimensioner av hållbarhet och ekosystemtjänster beaktas. Det vore i detta sammanhang dessutom synnerligen olyckligt om Sverige tappade kontrollen över sin egen vargförvaltning. Detta skulle kunna inträffa om den förestående svenska rapporten till Europeiska Unionen angående bevarandestatus hos den svenska vargpopulationen presenterade förslag på s.k. Gynnsam Referenspopulation (Favourable Reference Population FRP) och på vad som krävs för att uppnå s.k. Gynnsam Bevarandestatus (GYBS) för varg i Sverige, som blir svåra eller omöjliga att uppnå. Vi anser att man på goda grunder kan förklara att den svenska vargpopulationen redan idag har en Gynnsam Bevarandestatus, och argumentarerar för detta i följande tre punkter:

Naturvårdsverket lade hösten 2012 fram ett förslag till s.k. Gynnsam Referenspopulation för varg (FRP) på 380 vargar. Detta förslag byggde på hur stor populationen måste vara för att bevara 95 % av sin genetiska variation på 100 år, förutsatt att man har ett inflöde av minst 7 migranter per 10 år, enligt figur 3a i rapporten “ Genetic aspects on the viability of the Scandinavian wolf population” (Liberg & Sand 2012.). Vid ett expertmöte på Naturvårdsverket 2013-04-26 framgick det klart att denna figur inte är tillämplig för den skandinaviska vargpopulationen. Den illustrerar hur snabbt en avsnörd population förlorar sin genetiska variation i relation till vad den hade vid avsnörningen, då dess variation var lika stor som hos moderpopulationen. Den är alltså tillämplig för en population med fortlöpande förlust av genetisk variation. Den skandinaviska vargpopulationen är i motsatt situation, den började med en mycket liten variation och är nu inne i en process med fortlöpande tillskott av variation. Som författare till den åberopade rapporten vill vi (Håkan Sand och Olof Liberg) här klart deklarera att denna figur bör utgå från vår rapport och inte längre användas för att beräkna FRP för den skandinaviska vargpopulationen. För övrigt anser vi att kravet 7 migranter per decennium ligger långt över vad som krävs för att upprätthålla en genetiskt frisk vargpopulation. Enligt EUs egna s.k.Guidelines (se villkor 7 under punkt 3 nedan), räcker det med minst en effektiv migrant per generation. Detta skulle inte bara räcka till för att upprätthålla den genetiska variation vi har idag i populationen, men också öka den i flera generationer framöver.
Under förutsättning att den skandinaviska vargpopulationen har tillräcklig genetisk kontakt med den östliga populationen i Finland/Ryssland, vilket vi anser att den har (se punkt 3, villkor 7, nedan), förslår vi ett värde på Gynnsam Referenspopulation för varg (FRP) i Skandinavien på 300 vargar. Under förutsättning att Norge tar ansvar för att hålla minst 30 vargar, innebär detta för Sveriges del 270 vargar. En demografisk sårbarhetsanalys specifikt för den skandinaviska vargpopulationen inklusive dess nuvarande inavelsnivå (Chapron, Liberg & Sand 2012) visade att MVP för varg var 100 individer, inklusive risk för okända framtida katastrofer. Med 300 vargar torde man väl uppfylla kravet i EU´s Art- och habitatdirektiv att en art för att ha GYBS ska vara ”väsentligt större än MVP”. Populationen uppfyller då till och med den säkerhetsmarginal på en faktor 3 som t.ex. föreslagits av Caughley (1994). En nivå på 300 vargar uppfyller även med god marginal kravet på Ne 50 (Franklin 1980), vilket innebär att även om det emellanåt skulle bli uppehåll på några decennier i migrationsflödet innebär inte detta några genetiska risker. Trehundra vargar uppfyller även det ofta uttalade kravet att vargen ska spela en ekologisk roll i sin miljö (t.ex. i Chapron et al. 2008), vilket i EU´s ”Guidelines” väl närmast uttrycks i punkt 1 ( ”… a viable component of its natural habitat”). Detta diskuteras något mer under punkt 3, villkor 1, nedan.
Den skandinaviska vargpopulationen uppfyller också de tre operativa kriterier eller villkor för FRP som gives i avsnitt 5.5 (An operational proposal to define Favourable Reference Population) i EU-dokumentet Guidelines for Population Level Management Plans for Large Carnivores in Europe (Linnell et al. 2008), vilket är det enda EU-dokument som ger konkreta och operativa villkor för GYBS hos stora rovdjur. Vi specificerar här hur dessa tre villkor är uppfyllda:

(1) The population must be at least as large as when the Habitats Directive came into Effect.
När Sverige blev medlem av EU 1995 hade vi en vargstam på c:a 40 vargar. I år ligger den, före årets föryngring, på en nivå som är mer än 8 gånger högre, dvs. runt 350 djur.

(2) The population must be at least as large (and preferably much larger) as a MVP, as defined by the IUCN criterionE (extinction risk based on a quantitative PVA with <10% extinction risk in 100 years), or criterion D (number of mature individuals).
Denna punkt har redan diskuterats ovan. Demografisk MVP för den skandinaviska vargstammen är 100 vargar enligt en analys byggd på IUCN´s kriterium E (Chapron et al. 2012). En stam på över 300 vargar kan definitivt anses vara ”much larger than MVP”.

(3) The population’s status is constantly monitored using robust methodology.
Vi anser att organisationen och metodiken för monitoring av varg i Skandinavien förmodligen är en av de bästa i världen, och väl uppfyller detta kriterium.

Vi upprepar här att en förutsättning för att ovanstående argument under denna punkt ska hålla är att den skandinaviska vargstammen har tillräcklig genetisk kontakt med den östliga populationen i Finland/Ryssland. Vi anser att den har det, och argumenterar för detta vid villkor 7 under punkt 3 nedan.

Vi anser att den skandinaviska vargpopulationen redan nu har Gynnsam Bevarandestatus. Som stöd för detta visar vi nedan att denna population punkt för punkt uppfyller de 8 kriterier eller villkor för GYBS som ställs upp i avsnitt 5.6 (An operational definition for favourable conservation status for large carnivores) i Guidelines for Population Level Management Plans for Large Carnivores in Europe (Linnell et al. 2008).
(1). “Population dynamics data on the species concerned indicate that it is maintaining itself on a long term basis as a viable component of its natural habitat”.
Vi har mycket goda data på den skandinaviska vargens populationsdynamik. Årlig reproduktion ligger på c:a 40 % och årlig mortalitet på c:a 20 %. Den genomsnittliga årliga tillväxten för de senaste sex åren ligger på 21 %. Den genomsnittliga inavelskoefficienten F har sedan 2008 sjunkit från c:a 0,30 till c:a 0,24, och förväntas fortsätta att sjunka ytterligare under flera år, även utan någon ytterligare invandring. Med ett migrationsflöde på en varg/generation förväntas inavelsnivån stabiliseras runt 0,20. Om populationen regleras med en jakt som skyddar migranter och deras första generations avkommor (s.k. F1 ´or), kan denna nivå vid samma migrationsflöde tryckas ned ytterligare, ned mot 0,15 eller ännu lägre. Även den genetiska variationen har förbättrats. Genomsnittlig grad av heterozygoti har sedan 2008 stigit från c:a 0,56 till c:a 0,63, och antal alleler på 29 undersökta loci har sedan det första vargparet började yngla år 1983 stigit från 80 till 135. En population på minst 300 vargar innebär ungefär 50 vargrevir, vilka kommer att täcka 40.000 – 50.000 kvadratkilometer. Det mesta av detta område kommer att ligga i Sverige. Med hänsyn även till vandrande ungvargar som förekommer i hela landet, är vargen redan nu, och kommer att förbli, ekologiskt funktionell över en mycket stor del av sitt naturliga habitat i Sverige söder om renskötselområdet. Med nuvarande populationsdynamik och med ett migrationsflöde på minst en varg/generation anser vi således att denna population väl uppfyller detta kriterium.

(2) “The natural range of the species is neither being reduced nor is likely to be reduced for the foreseeable future”.
Finns inga data som tyder på att vargens utbredningsområde har minskat eller kommer att minska inom en förutsägbar framtid.

(3) “There is, and will probably continue to be, a sufficiently large habitat to maintain its population on a long-term basis”
Ja, utan tvekan.

(4) The population size and range are equal to or greater than when the Directive came into force
Ja, både populationens storlek och utbredning har mångdubblats sedan Sverige blev medlem av EU 1995.

(5) The favourable reference population size has been reached.
Eftersom vi föreslår en FRP på 270 djur för Sverige, och dagens population (före årets föryngring) ligger på runt 350, så uppfylls detta kriterium väl.

(6) The favourable reference range has been occupied.
Vi föreslår att man definierar dagens utbredningsområde som Favourable Reference Range. Därmed skulle även detta kriterium vara uppfyllt.

(7) Connectivity within and between populations (at least one genetically effective migrant per generation) is being maintained or enhanced.
Under de senaste fem åren (2008 – 2013 = en varggeneration) har fyra nya migranter gått in i aveln i den skandinaviska vargpopulationen. Det finns goda utsikter för att det fortsatta naturliga migrationsflödet (inkl. att naturligt inkommande vargar till renskötselområdet aktivt flyttas söderut) väl kommer att uppfylla kravet på minst en effektiv migrant per generation.

(8) The population should be subject to a robust monitoring program.
Som redan nämnts ovan har Skandinavien ett av världens bästa monitoringprogram för varg. Detta innefattar inte bara en robust metodik för insamling av årliga demografiska data, utan även en kontinuerlig uppföljning av populationens genetiska status, vilket är en ytterligare garanti för att vargförvaltningen i god tid kan åtgärda eventuella framtida problem genom en adaptiv förvaltningsprocess. Vi vill dock understryka att en fortsatt kontinuerlig uppdatering av det unika släktträdet för den skandinaviska vargpopulationen är en förutsättning för att behålla denna höga kvalitet på monitoringen och kunna bedriva en effektiv adapativ förvaltning.

På basis av dessa data och argument föreslår vi således en FRP på 270 vargar i Sverige, och att den skandinaviska och den svenska vargpopulationen idag har en Gynnsam Bevarandestatus. Vi vill betona att en FRP på 270 vargar inte är detsamma som ett förvaltningsmål. Inget hindrar Sverige från att fastsälla ett långsiktigt mål för sin vargstam som ligger över FRP. Fördelen för Sverige med att ha ett FRP som man kan uppnå är att Sverige då har friheten att självt bestämma vilket förvaltningsmål man vill ha. FRP kommer enbart att fungera som ett minimimål som inte får underskridas.

Den 18 juni 2013, med vänliga hälsningar

Olof Liberg, SKANDULV, Inst för Ekologi, SLU, Grimsö

Håkan Sand, SKANDULV, Inst för Ekologi, SLU, Grimsö

Henrik Andrén, Inst för Ekologi, SLU, Grimsö

Kjell Danell, Inst för Vilt Fisk och Miljö, SLU, Umeå

Göran Ericsson, Inst för Vilt Fisk och Miljö, SLU, Umeå

Torbjörn Fagerström, tidigare prorektor, SLU, Uppsala

Øystein Flagstad, SKANDULV, NINA, Trondheim

John Linnell, SKANDULV, NINA, Trondheim

Johan Månsson, SKANDULV, Inst för Ekologi, SLU, Grimsö

Petter Wabakken, SKANDULV, Högskolan i Hedmark

Dag Lindgren, prof. emeritus, SLU, Umeå, stöder detta dokument, men anser att FRP för varg i Sverige kan vara lägre än 270

Citerade rapporter och artiklar
Chapron, G., Andrén, H. and Liberg, O. 2008. Conserving top predators in ecosystems. Science vol. 320: 47

Chapron, G., Andrén, H., Sand, H. and Liberg, O. (2012). Demographic Viability of the Scandinavian Wolf Population. A report to Naturvårdsverket from SKANDULV.

Caughley, G. (1994) Directions in conservation biology. J. Anim. Ecol. 63, 215–244

Franklin, I.R. (1980) Evolutionary change in small populations. In Conservation Biology: an Evolutionary–Ecological Perspective (Soule´ , M.E. and Wilcox, B.A., eds), pp. 135–150, Sinauer Associates.

Liberg, O and Sand, H. 2012. Genetic aspects on the viability of the Scandinavian wolf population A report from SKANDULV to the Swedish Environmental Protection Agency, Stockholm.

Linnell J., V. Salvatori & L. Boitani (2008). Guidelines for population level management plans for large carnivores in Europe. A Large Carnivore Initiative for Europe report prepared for the European Commission (contract 070501/2005/424162/MAR/B2).

Läs mer ...

Inga skyddsjaktsbeslut i Småland denna vecka

Naturvårdsverket behandlar just nu skyddsjaktsansökningar från Jönköpings och Kalmar län.

Det blir inga beslut denna vecka skriver verket i ett pressmeddelande.

I Jönköpings län väntar man på DNA-analys av spillningsprover för att klargöra individens ursprung och i Kalmar län har ingen varg synts till på tio dagar säger Ruona Burman vid Naturvårdsverket.

Pressmeddelande

Läs mer ...

Tre 0-åriga vargvalpar sköts i urvalsjakten i februari

Det var tre 0-åriga valpar som sköts i urvalsjakten i februari.

Det konstaterar SVA som nu redovisat obduktionsresultaten i en preliminär rapportSlutlig rapport kommer efter bl.a. åldersbestämning genom tandanalys i USA.

Vid jakten i början av februari bör valparna ha varit c:a nio månader gamla.

Två av valparna sköts i Fulufjällsreviret i norra Dalarna, den tredje i Hedbynreviret i Västmanland-Örebro län. Endast spår av älg kunde identifieras i de tre vargarnas magsäckar.

Naturvårdsverket hade beslutat att jakten skulle inriktas mot grupper om två vargar och att högst ett av alfadjuren skulle skjutas. Totalt skulle 16 vargar skjutas men jakten stoppades av miljöorganisationer när tre vargar skjutits.

Läs mer ...

Beslut om ev. skyddsjakt i Jönköping dröjer

Det blir inget beslut om skyddsjakt i Jönköpings län förrän tidigast nästa vecka.

Först skall prover på spillning DNA-analyseras. Om spillningen skriver Länsstyrelsen i sitt yttrande till Naturvårdsverket:

"Troligtvis kommer dessa från det angripande djuret vilket tros vara en varg"

Tidigare idag kom uppgifter om att vargen redan skall vara skjuten.

Läs mer ...
Prenumerera på denna RSS-feed

Ett stort TACK till er alla!

2016-12-20 Allmänt

Ett stort TACK till er alla!

Nordulv har under årens lopp framgångrikt kunnat slå vakt om den svenska vargstammen, bland annat genom att överklaga beslut om skydds- och licensjakt som olika länsstyrelser – och tidigare Naturvårdsverket – har fattat. Visst har vi drabbats av motgångar ibland, men vi känner ändå att vi har ett st...

Nordulv överklagar 2017 års licensjakt

2016-10-19 Allmänt

Nordulv har överklagat den kommande licensjakten på varg som beslutades den 29 september av länsstyrelserna i Dalarnas län (berör Orsens revir), i Gävelborgs län (berör Blybergets revir), Värmlands län (berör Brattforsreviret, jaktområde 2) och Örebros län (berör Lokareviret, jaktområde 1). Vi har s...

Nordulv överklagar skyddsjakt på Södertörnsvargen

2017-12-07 Nordulv

Nordulv har nu överklagat jakten på Södertörnsvargen. Vi får hoppas att de stoppar jakten direkt...

Årsmöte 2017

2017-05-08 Nordulv

Inbjudan till Nordulvs årsmöte 2017 har blivit skickad till medlemmarna. Den medlem som inte fått...

Ett stort TACK till er alla!

2016-12-20 Allmänt

Ett stort TACK till er alla!

Nordulv har under årens lopp framgångrikt kunnat slå vakt om den svenska vargstammen, bland annat...

Nordulv överklagar 2017 års licensjakt

2016-10-19 Allmänt

Nordulv har överklagat den kommande licensjakten på varg som beslutades den 29 september av länsstyrelserna...

  1. Varg
  2. Lodjur
  3. Järv
  4. Björn
  5. Övrigt

EU-kommissionen inleder överträdelseförfarande mot Sverige

2014-08-14 EU

Enligt uppgift till Nordulv har EU-kommissionen inlett ett överträdelseförfarande mot Sverige till följd av ändringen i jaktförordningen som innebär att länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt inte längre kan överklagas till domstol. Ett överträdelseförfarande...

Nordulv går vidare till Högsta Förvaltningsdomstolen för rätten att överklaga skyddsjaktsbeslut

2014-04-25 Allmänt

Nordulv överklagade i vintras Naturvårdsverkets beslut att delegera rätten att fatta skyddsjaktsbeslut för rovdjur till länsstyrelserna. En delegering skulle innebära att miljöorganisationerna tappade sin rätt att driva skyddsjaktsmål till domstol,...

Susi - så fick Junseletiken sitt namn

2014-03-14 Ångermanland

Susi - så fick Junseletiken sitt namn

Junselevargen har blivit känd som Susi inte bara i Sverige utan bland många tusen vargvänner i alla världsdelar. Men hur gick det egentligen till när Nordulv gav henne sitt namn? Första...

Inhibitionen av skyddsjakten i Junsele ligger fast

2014-02-18 Ångermanland

Naturvårdsverket fick inte gehör för sin överklagan av inhibitionsbeslutet i skyddsjakten på vargparet i Junsele. Kammarrätten meddelade nyss sin dom. Det blev inget prövningstillstånd utan förvaltningsrättens inhibitionsbeslut står fast.

Framgång idag - Naturvårdsverkets delegering av skyddsjaktsbeslut stoppad tillsvidare

2014-01-23 Allmänt

Naturvårdsverket beslutade i förra veckan att alla skyddsjaktsbeslut på varg, lo, björn och järv skulle delegeras till länsstyrelserna från och med 1 februari. Detta skulle ha inneburit att miljöskyddsföreningar som...

Rovdjuren är inte huvudorsak till norska renförluster

2013-06-29 Forskning

Alltför många renar på bete, dålig kondition på djuren och ogynnsamt väder är de viktigaste orsakerna till rennäringens förluster i Norge. Rovdjur kan bara beskyllas för en mindre del av...

Lodjur skjutet på långfredagen på skyddsjakt i Jämtland

2013-04-01 Jämtland

Ett lodjur sköts efter snabbt skyddsjaktsbeslut på jourtid på långfredagen i södra Jämtland. Orsaken till skyddsjakten var att 14 döda renar hittats. Det lodjur man sköt var en stor hanne. Hur man...

Lodjur påkört utanför Falun

2012-07-12 Dalarna

Ett lodjur påkördes på onsdagsmorgonen kl 07:25 väster om Falun. Händelsen inträffade på länsväg 908 mellan Valsanområdet och Smedsbo. Lodjuret dödades vid sammanstötningen och har omhändertagits rapporterar polisen.

Framgång idag - Naturvårdsverkets delegering av skyddsjaktsbeslut stoppad tillsvidare

2014-01-23 Allmänt

Naturvårdsverket beslutade i förra veckan att alla skyddsjaktsbeslut på varg, lo, björn och järv skulle delegeras till länsstyrelserna från och med 1 februari. Detta skulle ha inneburit att miljöskyddsföreningar som...

Fyra lyor med hona och ungar förstörda under vårens järvjakt i Norge

2013-06-10 Norge

105 järvar har dödats på laglig väg i Norge sedan förra betessäsongen. Bl.a. har man vid fyra lyor dragit ut hona och ungar och dödat dem. Ytterligare åtta lyor har man...

Rans sameby söker skyddsjakt på järv

2012-05-17 Lappland

Rans sameby, med åretruntmarker i Sorsele kommun, söker skyddsjakt på järv. Det är inte någon särskild händelse just nu som är orsaken till ansökan utan samebyn skriver: ”Med ett så stort antal...

C:a 12 järvar får skyddsjagas - beslut av Länsstyrelsen

2012-05-07 Lappland

Talma sameby har beviljats skyddsjakt på tre sk järvföryngringar, dvs tre honor med ungar. Eftersom järv normalt får ungefär tre ungar innebär det jakt på c:a 12 järvar, kanske några fler...

Framgång idag - Naturvårdsverkets delegering av skyddsjaktsbeslut stoppad tillsvidare

2014-01-23 Allmänt

Naturvårdsverket beslutade i förra veckan att alla skyddsjaktsbeslut på varg, lo, björn och järv skulle delegeras till länsstyrelserna från och med 1 februari. Detta skulle ha inneburit att miljöskyddsföreningar som...

Två björnar skjutna i "självförsvar" i Jämtland idag

2012-10-27 Jämtland

Två björnar skjöts idag i östra Jämtland inom 20 minuter oberoende av varandra. Båda skall ha skjutits på nära håll under självförsvar skriver polisen på sin hemsida. Det första ärendet inkom...

Hästen i Svärdsjö var inte rovdjursskadad

2012-08-08 Dalarna

Hästen i Svärdsjö var inte rovdjursskadad

I slutet av förra veckan hittades en shetlandsponny på bete med tre andra hästar i Svärdsjö skadad med bl.a. repor på korset och över låren. Länsstyrelsens besiktningsman Bert Eriksson berättade att stängslet...

Sex får rivna - björn säger länsstyrelsen

2012-07-08 Hälsingland

Två tackor och fyra lamm hittades på lördagsmorgonen rivna utanför Edsbyn. Inget vittne finns, men av allt att döma är det björn som rivit fåren på Mittjasvallen i Norsbo med utsikt...

Örnen ännu inte skjuten - den norska skyddsjakten fortsätter

2013-06-15 Norge

Skyddsjakten på en ung kungsörn (hanne) i Nordre Land, Oppland, fortsätter. Satens Naturoppsyn bekräftar att örnen tagit 24 lamm men fårägare i området saknar ytterligare 30 lamm. Det är första gången det...

next
prev

Grundlagsskydd enligt utgivningsbevis för databas nr 2012-060. E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.